Irländsk arbetarlitteratur? Har du hört talas om det? De hade inte jag förrän jag tog en tur till Dublin och fick lite tips på bra böcker av en kamrat. Någon bokmal i din bekanskapskrets kanske har läst något av James Joyce, Bernard Shaw eller Yeats. Själv blev jag tvingad att läsa Yeats på universitetet, det var väl sådär intressant. Desto roligare var det att sätta tänderna i James Plunketts motsvarighet till Per Anders Fogelströms romaner om Stockholm. Strumpet City består visserligen bara av en bok men den är ett fantastiskt dokument om människor i Dublin. Boken utspelar sig runt den stora strejken och lockouten 1913-14, då värdighet och bröd var viktigare än nationsbygge. Strumpet City gavs ut 1969 och var James Plunketts första stora framgång. 2012 gavs den ut på nytt då den blev belönad med priset One City One Book av Dublin Stad.
Boken tar sin början någon gång 1907 då Mary tar sig till Dublin för att tjänstgöra som husa hos den rika borgarfamiljen Bradshaws. Mr. Bradshaw försörjer sig på att hyra ut undermåliga hus till de fattiga i Dublins slum. Mrs. Bradshaw är trevligare men anklagas för att vara för blödig av sin man. Hos familjen träffar Mary en äldre republikansk piga som efter hand blir sjuk och trots flera år av tjänst skickas till fattighuset. Den sociala kontrollen är stark. Har man valt att bli piga har man ofta valt bort att skaffa familj, men Mary träffar efter hand Fitz, som hon börjar hänga med. Till sist bryter hon sig loss (mycket på grund av behandlingen av hennes arbetskamrat) och flyttar in i Fitz lägenhet med planen att gifta sig småningom. Livet blir bättre tillsammans med Fitz för att sedan bli tuffare när Fitz organiserar sig och hamnar i konflikt med arbetsköparna.
Rashers är kanske den viktigaste och mest utsatte karaktären i boken. Han är utfattig och lever i en källarskrubb i ett hus. Han tar sig fram i världen tillsammans med sin hund, genom att kränga diverse saker, till exempel brittiska flaggor under kungens besök. Men allt eftersom Dublins okvalificerade arbetare sluter sig samman för att strejka mot de vedervärdiga levnadsförhållandena blir det svårare och svårare för Rashers att klara sig. Rashers håller dock ihop med andra karatärer som Fitz och Mullhall som båda är organiserade arbetare men som också får det tuffare när den stora strejken och lockouten drar igång.
Ytterligare en viktig karaktär är den katolska prästen O´Connor som medvetet väljer att lämna en behaglig överklassförsamling mot en av de fattigaste slumförsamlingarna för att göra en god gärning. O´Connor polar förövrigt med slumkapitalisten Bradshaw och den protestantiske kapitalisten Yearling. Deras samtal i finrummen och deras diskussioner är viktiga i boken. Man får här en bild av hur de högre samhällsklasserna reagerar på arbetarnas organisering. O´Connor avskyr “Larkinismen” som är den irlänska varianten av socialism, uppkallad efter fackföreningsledaren James Larkin. Han tycker om församlingsmedlemmar som lider, tar emot välgörenhet, håller käften och går i kyrkan. Ingen blir särskilt förånad när hans vilja att hjälpa de fattiga går åt helvete och han blir bitter. Han blir attackerad av den nedsupne prästen Giffly som också råkar vara hans chef. Giffly avskyr O’Connor men också sin egen situation. I sin misär gör han vad han kan för att stödja arbetarna men det går sådär. Han är åtminstone ett rejält gissel för O´Connor vilket är glädjande.
Yearling som nämts tidigare är intressant eftersom han är en av de rikaste i Dublin men ändå är väldigt klarsynt kring strejken och arbetarnas situation. Han agerar när strejktrötta arbetarfamiljer försöker skicka sina hungriga barn till kamrater i norra England genom att försöka eskortera ungarna förbi reaktionära katoliker som inte vill “tappa själar” till protestantismen.
Det är många karaktärarer att hålla ordning på i den här boken, och den tog mig ett bra tag att ta mig genom den. Trots det är det väl värt mödan. Boken visar på den otroliga kraft som finns i solidariteten mellan människor. Våra karaktärer kämpar mot svält och förnedring, samtidigt som de sällan hatar. De vill ha förändring, bröd och värdighet vilket löper som en röd tråd genom boken. Plunkett har fått till ett rejält tidsdokument som behamdlar strejker, kravaller, demonstrationer och aktioner mot strejkbrytare.
Det är också intressant att följa med i vad som rör sig i huvudena på det irlänska härskarskiktet. En del av dem söker förändring medan andra isolerar sig, moraliserar över de fattiga och trycker ned dem. Boken har flera paralleler med Väinö Linnas mästerverk Här under polstjärnan då den kan ses som en kollektivroman, där platsen och dess innvånare är viktigare än enskilda karaktärer. Den utspelar sig också vid ungefär samma tidpunkt i den europeiska arbetarklassens historia. Jag såg också många likheter mellan de förvirrade prästerna som finns både i Upp, Trälar! och Strumpet City.
Strumpet City utgavs på svenska någon gång på 70-talet under namnet Trolös Stad och går nog att få tag i på ett bra antikvariat, annars går den att beställa eller ladda ned på amazon för en relativt billig peng. Det finns också en filmatisering som gjordes 1980 av Irländsk TV. Du kan se den på youtube vilket är är lite rörigt eller ladda ned den på pirate bay.
Strumpet City utgavs på svenska någon gång på 70-talet under namnet Trolös Stad och går nog att få tag i på ett bra antikvariat, annars går den att beställa eller ladda ned på amazon för en relativt billig peng. Det finns också en filmatisering som gjordes 1980 av Irländsk TV. Du kan se den på youtube vilket är är lite rörigt eller ladda ned den på pirate bay.
Christy Moore har skrivit en fin sång om kampen i Dublin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar